Någon gång ska vara den första
Det ser ut att göra så ont men hon är tapper. Enda gången hon blir ledsen är när man tar på det, annars går det bra.
Efter idag är jag en ÄNNU stoltare mamma. Alltså, hon är otrolig. Sa inte ett ljud, satt alldeles still och la fram handen så snällt. Helt otroligt. Vi slapp antibiotika och ska istället köra med alsolsprit och försöka lägga om det med förband. Dock tycker Tuva att det är i vägen så hon sliter bort det rätt så fort.
Vi skulle köra på det här och se hur det ser ut efter helgen. Har det inte blivit bättre skulle vi återkomma. Bara hålla tummarna nu.
